Kriget - Dystopico
Om nu Goat får utgöra sinnebilden av mänskligt LSD-trippande så ger Kriget en föraning om hur övriga djurarter låter i samma tillstånd. Eller kanske snarare hur parningen förkroppsligas. ”Djur som knullar – på ett bra sätt” sammanfattade Andres Looko soundet på bandets andra skiva i ordningen, Submission. Lookos något yviga etikett är förståelig. Domedagsjazz, råbarkad punk, koaselectronica, dubstep och hårdrock. Alla finns de representerade på något sätt i mixen och överlappar varandra i en ursinnig takt. Djungelns lag råder så att säga. Ett uttryck som tidigare ställt krav på lyssnarens tålamod. Halvvägs in i första spåret Sleeping With Buddha (årets titel?) befarar jag att svårtillgängligheten präglar Dystopico på samma sätt som bandets övriga katalog. Så infinner sig plötsligt ett pumpande beat som istället målar upp bilden av ett kolsvart och svårmodigt indiedansgolv som invaderas av tokvevande SHM-anhängare. Likt en flock svultna prärievargar på jakt, ivrigt sökande över hela albumets ljudlandskap, efter det perfekta drop:et.
Dystopico är en uppvisning av genrefackens hopplösa irrelevans år 2012. Men framför allt är det bevis på att djur har roligare.
Bästa spår: Sleeping With Buddha, Holy Mountain, Don't Worry, It Will Be Over Soon.
//Pär Brolin
