popkollektivet

PJ Harvey's åttonde studioalbum är en temaskiva och temat är krig. Krig utförda av hemlandet England. Hon agerar krigskorrespondent och berättar från första världskrigets skyttegravar till USA-styrda Irakkriget. Texterna är poetiska och fulla av smärta och behandlar både blod, svett och tårar. Som vanligt gör PJ Harvey's närvaro att de känns närmast självupplevda. Musiken är rå och industriell, med piskande gitarr och hårda trummor och basgångar. Det svarta temat till trots blir skivan aldrig outhärdlig att lyssna på. Svärtan tar sig rakt in. Det här är uppriktig musik, musik som berör.
Engelska artister har länge gillat att sjunga om fäderneslandet, men tiden får vridas tillbaka långt innan vi hittar någon som ställt sig upp på pall, knutit sin näve, talat ut och illustrerat bilden av ett kärleksförhållande som trasats isär av brutna löften och svek. Då var det Joe Stummer, idag är det PJ Harvey's namnteckning i svart bläck som står som avsändare.



Bästa spår: Hanging In The Wire






//Robin Söderström.