Dave Abrams

MySpace | Spotify | Ladda ner exklusiv demo

En person jag lärt känna genom åren är Dave Abrams. På den tiden brukade han samla Queen-bootlegs och vi brukade diskutera mycket kring det. Vi har delat ett stort musikintresse och tipsat varandra mycket. Medan jag tipsade honom om Simon & Garfunkel och Pink Floyd så tipsade han mig om Led Zeppelin. Nu har han fyllt 17 och släppte i somras en EP och åkte senare ut på festivalturné i Storbritannien. Hans musik kan mest liknas till en blanding av Simon & Garfunkel och Bright Eyes. Hans texter är otroligt mogna och inspirerade av Paul Simon. Jag fick nöjet att få en liten intervju om framtiden och hans mål. Dessutom har vi fått äran att bjuda på en exklusiv demo, enbart släppt på Popkollektivet.

Du har släppt en EP ganska nyligen, vad är dina planer framöver?
Jag har redan börjat jobba på en ny EP. Den första EP:n var ganska enkel musikaliskt sett och arrangörsmässigt. Nu när jag har lyckats med det, vill jag fortsätta linan ut och börja skriva och spela in mer intressant och spännande musik. Just nu håller jag på att spela in en låt som heter Walk, Don't Run. Textmässigt ifrågasätter den varför människor blir religiösa och musiken innehåller en del komplicerad gitarr och rytmer. Jag är stolt över att säga att min far spelar strängar på låten. Jag hoppas att EP:n släpps någon gång nästa år gratis på nätet!


Vad skulle du säga inspirerar och influerar dig?
Jag lyssnar på en blandning av stilar och en blandning av artister. Jag skulle säga att på något sätt påverkar de alla mitt sätt att skriva och arrangera. Mina största influenser när det kommer till stämning och stil är Simon & Garfunkel och inte minst Paul Simons tidigare soloverk. Jag gillar även Bob Dylans sätt att skriva och försöker fånga den briljanta känslan han skapar när han skriver. Generellt sätt inspireras jag egentligen bara av det som känns rätt för mig, det kan vara en enstaka rad i en låt eller ett citat jag hör. Det är ganska kul vad som kan sätta fart på en låt ibland.

Har du några planer på en internationell karriär?
Jag skulle älska att få se världen och få göra det som en musiker vore en dröm. Jag vill gärna ge det en chans, börja med London när jag flyttar dit och sen får vi se. Världen är stor, men London är en bra start för musik.

Vilken producent vore drömmen att jobba med?
Jag beundrar alla producenter som har lyckats i industrin. Jag älskar Phil Spectors och George Martins verk. Det är svårt att stilisera musiken på det sättet man producerar det, men man känner direkt igen Georges och Phils verk. Jag skulle älska att jobba med någon som kunde relatera till låtarna de producerar och kan känna igen sig i meningen med texten och musiken. Produktion är så mycket mer än att sätta ihop en låt.

Vad är din största dröm musikmässigt?
Min största dröm är att träffa några av artisterna jag alltid har beundrat. Paul McCartney, Paul Simon... Få råd från dessa giganter vore något.



Fem snabba:

Mp3, vinyl eller CD?
CD. Du får omslag i tillräcklig storlek och jag gillar formatet, men kvaliten finns fortfarande kvar.

Live eller studio?
Jag älskar båda, men jag tror studio ändå. Det är förädlat, framarbetat, precis som det var menat att bli, hela tiden.

Festival eller konsert?
Konsert, det finns mer frihet då.

Solo eller band?
Jag har provat att vara i band, men kunde inte hitta personer med samma musikaliska intresse som jag, så jag svarar solo. Jag spelar gärna med andra och delar idéer dock.

Modern eller gammal musik?
Det finns en del bra moderna grejer om du vet var du ska leta, men jag älskar soundet från 50-, 60- och 70-talet. Allt från texter till produktion inräknat. Det finns alltid något gott att finna.

//Joachim Jacobs

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0