Shout Out Louds - Optica
Programledaren Kristoffer Triumf och hans gäst Felix Herngren diskuterar i den utmärkta podcasten Värvets fyrtioåttonde avsnitt begreppet trevligt. Herngren har tidigare under podcastavsnittet satt en stämpel på sig själv som lite tråkig, men Triumf vill istället byta ut denna definition på Herngren mot oerhört trevlig. Något som får Herngren att skratta nervöst och häva ur sig: ”det lät väl sjukt tråkigt”. För Herngren är dessa två begrepp i stort sett synonyma, medan Triumf lägger en stark positiv laddning i begreppet trevlig.
Herngrens reaktion är trots allt fullt förståelig om man ser det ur ett lite bredare perspektiv. Begreppet trevlig tenderar ju ofta att överanvändas i Sverige. Kanske till stor del beroende på den utspridda konflikträdslan som gör att många svenskar inte riktigt vågar säga vad de innerst inne tycker. För att inte riskera att stöta sig med någon eller något så används adjektivet trevlig många gånger som ersättningsord till tråkig, vilket har gjort att termens i grunden väldigt positiva ursprungsbetydelse idag har fått en lite mer negativ konnotation för den genomsnittlige svensken.
Denna långa inledning leder oss också osökt in på Stockholmsbandet Shout Out Louds och deras musik. Ett band som för många också är en vattendelare mellan begreppen trevligt och tråkigt. Detta är också ett återkommande tema i de recensioner man läser om bandet. Några starkare adjektiv om bandets musik än just trevlig är däremot väldigt sällsynta. Visst, precis som Triumfs beskrivning av Herngren ligger oerhört trevlig väldigt nära definitionen av Shout Out Louds nya skiva Optica, men jag vill även försöka mig på en lite mer utsvävande beskrivning. Optica är så väl genomarbetad att varenda gitarriff, varenda körarrangemang, varenda ton känns väl avvägd. Låtarna står aldrig stilla utan skiftar färg hela tiden vilket gör att man sällan tillåter sig att ha tråkigt. Melodierna är lika vackra som den första vårsolen i mars, med tre månaders konstant mörker i backspegeln. Bebban och Adams röster smälter ihop som den lenaste honung. I mina öron är vårens soundtrack här trots att våren bara smygstartat.
Bästa spår: 14th of july, Walking in your footsteps, Hermila
//Henning Mårtensson